Att jag alltid ska ställa till det för mig själv, och för alla andra.
Men känns mest som att det är mig jag sabbar för 24/7.
Om ändå någon liten själ där ute, skulle kunna försöka se saker från
min sida också. Att det är enormt svårt för mig också. Även fast det
är värre för den "utsatta", jag vill inte det här :( aldrig nånsin..
Och jag vet ju vad jag kommer att göra och inte göra, men så svårt
att få alla andra att kunna lita på en, om man svikit av misstag innan..
Vill verkligen inte ha det såhär. Jag är en äkta vän, men det här hände
pga ett stort misstag och att allt gick för långt. Brukar ju aldrig göra
såhär, så händer det nu, fan..!
Tänker inte bli som vissa andra vänner, som går FÖR långt. Hatar det.
Den känslan kommer nog aldrig att försvinna.. inte på länge iaf.
Skulle vara enormt skönt att komma så långt härifrån som möjligt.
Har faktiskt nästan fått ett ja från en fotostudio i Göteborg, och det
är ju en bra bit härifrån, kanske man skulle satsa på det?
Men är så osäker än, och tiden stressar mig. ALLT stressar mig!
Får fan se hur det här slutar egentligen.
Och i miss you! Jag menar det verkligen, förlåtföråtförlåt..
Önskar fan att jag vore död just nu.
Ja jag bjussar väl på en ny bild då, från i lördags (;
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tell me what you think! ;>