Fuck...

När jag behöver dig som mest och mår som jag mår så är det fan alltid någonting i vägen, jämt! Det här är inte kul och jag mår inte bra helt enkelt. Hur ska jag orka, fuck....försökt hålla ut länge nu men det går ju inte om det bara börjar om och om igen, hur ska jag då hitta balansen i mitt liv? När jag väl tagit mig upp på fötterna igen så faller jag lika snabbt tillbaka, och det gör mig bara svagare och svagare...hatar att behöva gråta mig till sömns, och hatar att känna den där tomheten som kommer, nej, nu önskar jag att jag bara kunde ta en paus ifrån livet, sisådär ett bra tag...God natt!

Och P.S. förlåt för att jag skriver det här, men behöver få ut sorgen nånstans!
Nu behöver jag min tid för att försöka återhämta mig ännu en gång... :'(